Jag är snart uppe i åtta månader utan spel. Jag törs inte ens köpa en trisslott, jag tänker minsann inte trilla ner i avgrunden igen.
Bara knappt 90000 kvar i skulder till de närstående som hjälpt mig ut ur knipan, jag har alltså återbetalat över 50000:- av det jag var skyldig från början. Jag får leva knapert, vända på varje krona, men det går.
Och när jag väl blir skuldfri kommer jag att kunna spara en rejäl slant varje månad istället för att försöka SPELA mig rik - då blir man nog lättare rik på hårt sparande! Det har jag insett efter denna tunga period.
Fattiga Lappen
måndag 2 juli 2012
tisdag 8 maj 2012
Jag klarar mig bra
Jag klarar mig bra.
Nu är jag snart uppe i sex månader utan spel och det känns som om jag är på väg ur mitt spelberoende. Eller ur det kommer man väl aldrig, men man kanske mer eller mindre kan hålla sig FRÅN det där med spel.
Men - det bästa är att inte spela alls och det verkar jag klara. Börjar jag spela minsta lilla så kommer det att eskalera och så är jag snart nere i skiten igen.
Min tacksamhet till min familj som hjälpt mig ut detta är stor, min familj som hjälpte mig till Spelberoendes Riksförbund, min familj som hjälpte mig med att få bort 140000:- i skulder till långivare, inkassobolag och Kronofogden. Detta innebar förvisso en skuld till min familj på samma summa, dock räntefri, och jag har nu lyckats betala tillbaka 20000 av dessa. 120000 kvar till mål, det kommer att ta tid men jag är glad ändå.
Min tacksamhet till min familj kan jag visa på många sätt - men det viktigaste sättet är att ALDRIG mer börja spela igen, inte ens köpa en enda trisslott. Jag vill inte svika den hjälpsamhet de visat mig.
Fattiga Lappen
Nu är jag snart uppe i sex månader utan spel och det känns som om jag är på väg ur mitt spelberoende. Eller ur det kommer man väl aldrig, men man kanske mer eller mindre kan hålla sig FRÅN det där med spel.
Men - det bästa är att inte spela alls och det verkar jag klara. Börjar jag spela minsta lilla så kommer det att eskalera och så är jag snart nere i skiten igen.
Min tacksamhet till min familj som hjälpt mig ut detta är stor, min familj som hjälpte mig till Spelberoendes Riksförbund, min familj som hjälpte mig med att få bort 140000:- i skulder till långivare, inkassobolag och Kronofogden. Detta innebar förvisso en skuld till min familj på samma summa, dock räntefri, och jag har nu lyckats betala tillbaka 20000 av dessa. 120000 kvar till mål, det kommer att ta tid men jag är glad ändå.
Min tacksamhet till min familj kan jag visa på många sätt - men det viktigaste sättet är att ALDRIG mer börja spela igen, inte ens köpa en enda trisslott. Jag vill inte svika den hjälpsamhet de visat mig.
Fattiga Lappen
torsdag 12 april 2012
Över fyra månader
Jag är uppe i över fyra månader utan spel nu, fyra och en halv till och med.
Inget casino, inget lotto hos Svenska Spel, inget odds hos något av de övriga spelbolagen, inget bingo osv.
Och skulderna är bortbetalda med hjälp av mina närstående som nu ansvarar för min ekonomi, kontrollerar alla mina kvitton och jämför med kontoutdrag m.m. så att inte en enda tiokrona ska kunna gå till spel och annat.
Fattiga Lappen
tisdag 10 januari 2012
Sju veckor utan spel
Nu är det snart sju veckor utan spel och jag känner att suget efter spel avtar mer och mer.
Men tankarna på hur mycket jag förstört för min familj och mina närmaste vänner med mina lögner, mina skulder som jag inte berättat något om finns kvar liksom det alltmer ökande dåliga samvetet.
Jag har hunnit tänka tillbaka på alla år som gått då jag ljugit för min omgivning och rannsakar mig själv allt mer. Jag inser att de perioder jag spelar allra mest är perioder då jag mått dåligt, spelet har varit en slags flykt från verkligheten, jag har spelat för att jag mått dåligt, sedan har jag mått dåligt för att jag spelat. Förutom när jag vunnit och i min naivitet då trott att jag då ska kunna vinna tillbaka allt jag förlorat, vinna tillbaka för att kunna betala skulderna, fast det bara varit ett sätt att förneka mina problem och jag har insett att den jag ljugit mest för är mig själv.
Och att kunna spela igen och hålla det på en "normal" nivå är lögn. Enda chansen att inte trilla ner i skiten igen är att aldrig mer spela överhuvudtaget. Det är så med beroende oavsett vilken typ av beroende det är. Man kan aldrig börja med det man är beroende av igen och hålla det på en "normal" nivå. Jag måste avstå HELT, för all framtid.
Aldrig mer spela. Inse mina problem. Rannsaka mig själv. Be alla jag känner om ursäkt - om och om igen. Resten av livet. Ett liv jag förstört. Jag har förstört massor för mina nära och kära, men allra mest för mig själv.
Fattiga Lappen
Men tankarna på hur mycket jag förstört för min familj och mina närmaste vänner med mina lögner, mina skulder som jag inte berättat något om finns kvar liksom det alltmer ökande dåliga samvetet.
Jag har hunnit tänka tillbaka på alla år som gått då jag ljugit för min omgivning och rannsakar mig själv allt mer. Jag inser att de perioder jag spelar allra mest är perioder då jag mått dåligt, spelet har varit en slags flykt från verkligheten, jag har spelat för att jag mått dåligt, sedan har jag mått dåligt för att jag spelat. Förutom när jag vunnit och i min naivitet då trott att jag då ska kunna vinna tillbaka allt jag förlorat, vinna tillbaka för att kunna betala skulderna, fast det bara varit ett sätt att förneka mina problem och jag har insett att den jag ljugit mest för är mig själv.
Och att kunna spela igen och hålla det på en "normal" nivå är lögn. Enda chansen att inte trilla ner i skiten igen är att aldrig mer spela överhuvudtaget. Det är så med beroende oavsett vilken typ av beroende det är. Man kan aldrig börja med det man är beroende av igen och hålla det på en "normal" nivå. Jag måste avstå HELT, för all framtid.
Aldrig mer spela. Inse mina problem. Rannsaka mig själv. Be alla jag känner om ursäkt - om och om igen. Resten av livet. Ett liv jag förstört. Jag har förstört massor för mina nära och kära, men allra mest för mig själv.
Fattiga Lappen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)